Hej mina fina :) Om det fortfarande är någon som kollar in min blogg, vilket skulle va konstigt med tanke på hur länge sedan jag skrev, så ska jag nu skriva lite för er.

Har lov denna vecka och sitter just nu och lyssnar på Katy Perry :D 

Den senaste tiden har jag som person ändrats väldigt mycket. Jag tänker inte lika mycket som förr. Alltså om typ konsekvenser och sånt. Jag är mer spontan och så. Nu är jag faktiskt 18 och jag vill inte kolla tillbaks på tiden och ångra att jag inte vågade göra nåt eller aa ni fattar. 

I veckan hade jag nåt sammanbrott. Det var jätteläskigt. Jag kunde inte sluta gråta eftersom jag hade läst en text om mig själv från när jag var 14 år och på den tiden var jag alltid rädd och hade massa konstiga tankar. Mitt psyke var inte bäst. Tänk det var bara 4 år sedan och jag mår mycket bättre! Anledningen till att jag grät i veckan var eftersom jag var rädd att jag skulle bli sådär igen. Att jag skule bli en mörk person och ledsen. 

Men tack vare min fina syster och mina BÄSTA vänner har jag förstått att jag inte behöver vara rädd. 

 

Som Katy Perry sjunger i Teenage dream: Let´s run away and don´t ever look back, don´t ever look back! :D

 

 

Om ni tycker att jag var för personlig i detta inlägg så säg till så tar jag bort det. Kände bara att jag litar på er som läser detta :)